Uppfördes med administrationsbyggnad och arbetarbostäder under 1820-talet. Jordbruket försåg den anställda befolkningen med livsmedel. Här på norra sida älven står gamla herrgården med annex kvar.
I övrigt finns bara ett fåtal gamla byggnader kvar. På andra sidan infarten byggdes 1892, en ny större herrgård. Alla bolagets byggnader är nu privatägda.
Vägen närmast bruket norrut, är gamla vägen till Hedvigsfors Bruk. Där vägen kröker står en månghundraårig fura. Den fick tidigt namnet ”Skänktallen”. Här passerade fororna med malm från hamnen resp. stångjärn till hamnen. Här fanns långt fram i tiden ett järnräcke där forkarlarna band sina hästar. Ca. 30 m till höger fanns ett mindre timrat hus (kvar), där forkarlarna kunde få mat, och dryck serverad.
Nere vid vägkorsningen stod fram till 1950-talet ”Fröklängan”, Där framställdes tidigare skogsfrö från kottar, för användning i skogen.
Åk Vesslavägen tillbaka mot Strömbackavägen. Tag till höger ut på Strömbackavägen och fortsätt väg 741 mot grannbyn Avholm. På andra sidan byn Avholm, på vänster sida går vägen upp till Avholmsberget.
Fortsätt på väg 741 och till Avholm. På andra sidan byn Avholm, på vänster sida går vägen upp till Avholmsberget.
Där finns servering och en fantastisk utsikt över Dellensjöarna. Väl värd att bese och njuta av. Vid vackert väder skall man bland annat kunna se fem kyrkor.
Dellensjöarna har bildats efter att en kilometerstor meteorit slog ner här för ca 90 miljoner år sedan. På några sekunder omvandlades meteoritens rörelseenergi till värme genom en enorm explosion. Meteoriten förångades och en stor det av berggrunden smälte omedelbar ner till en flytande massa. Stora mängder fragment kastades ut i omgivningarna och efter några tiotals sekunder hade en krater med 20 km diameter bildats.
Genom forskning under ledning av Docent Herbert Henkel från Kungliga Tekniska Högskolan har meteoritens storlek kunnat fastställas mot bakgrund av kraterns storlek, kilometerdjupa sprickbildningar i berggrunden under kratern och det uppslag av materia som uppstod av rekylen vid nerslaget. I nerslagets centrum stänkte berggrunden upp och bildade den landremsa som delar sjöarna. Meteoriten som anses ha haft en diameter på ca en kilometer stor kan jämföras med Nätterön i Norrdellen som är just en kilometer lång. Dellen kan anses vara en framtida leverantör av varmvatten till fjärrvärme, från sprickbildningar i sjöbottnen.
Åk nu tillbaks den väg du kom och väg 741 till väg 305 och sväng tillbaka mot Friggesund och åk till dess att du ser Plantskolan på höger sida om vägen.
Här i Friggesund finns en av företaget Holmens två Plantskolor. Den andra finns i Gideå utanför Örnsköldsvik. Aktiebolaget Iggesunds Bruk, ett företag som numera har förvärvats av Holmen, startade en Plantskola i Friggesund år 1952. På den tiden hade ett antal Skogvaktare, i Brukets tjänst, en egen mindre jordplätt på friliggande land som de själva hade personligt ansvar för att odla plantor på för utsättning på avverkade skogsområden.
Sverige införde en skogsvårdslag redan i början av 1900-talet och den gäller fortfarande. Sverige är ett av få länder i världen som har en sådan lag. Detta innebär att alla skogsavverkningar skall senast inom några få år återplanteras och alla skogsägare i hela Sverige skall kontinuerligt upprätta och uppdatera en skogsbruksplan för alla sina skogsområden. Detta är av stor vikt för att kunna planera för virkesuttag och återplantering.
1978 började man här i Friggesund uppföra växthus, vilket gjorde att man kunde förlänga växtperioden och därmed också öka plantproduktionen. Idag finns här ett antal större växthus och här odlas tall, contorta och gran. Holmen är idag helt självförsörjande av frön och plantor till sina egna återplanteringar och säljer också en del av sin produktion. Att ha tillgång till en egen frö- och plantproduktion för ett skogsföretag som Holmen är mycket viktigt för att kunna avverka skog och samtidigt kunna göra detta kostnadseffektivt.
Det har pågått och pågår alltjämt en omfattande teknisk utveckling för att producera cellulosafibrer, som är tillräckligt konkurrenskraftiga för att kunna säljas världen över. Detta har gjort att produktionsmetoderna har utvecklats och specialiserats för att företaget skall kunna klara konkurrensen på världsmarknaden. Investeringar har gjorts för att automatisera plantproduktionen och att denna görs på ett ekologiskt och ansvarsfullt sätt. De skogar som planteras med dagens teknik räknas ge över 20 % mer virke än den skog som idag avverkas. Här finns maskiner som kan så 45 000 frön/timme och omplantera 20 000 plantor/timme, samt paketera 15 000 plantor/timme.
Vänd nu om och åk väg 305 och nästan omedelbart svänger väg 305 vänster och du gör du också det. Strax efter att du tagit av kommer du till Fjärrvärmecentralen.
Här på höger sida av vägen ser du en rödmålad fjärrvärmecentral som framställer värme av flis, från skogsavfall, för samhället och plantskolan. På samma sida är en plats för planerad utbyggnad av plantskolan.
Fortsätt på väg 305 och följ den i cirka två kilometer. Vid korsningen i Svedjebo sväng vänster vid skyltarna som visar mot Ängebo och Gröntjärn. Efter bron över Svågan som du alldeles strax passerar är du i Sörlia och direkt på vänster sida vägen ser du den gamla nedlagda byskolan där barn i generationer fått sin skolgång.
Lia by var förr Bjuråkers största by. Byn är uppdelad i Norr-Lia och Sör-Lia. I Lia fanns fram till 1955 ett ålderdomshem, förr kallades den för fattigstuga. Här fanns också en byskola på vänster sida efter överfarten av bron över Svågan. Huset står kvar. Den lades ner år 1961, när Friggesundsskolan invigdes.
Under 1800-talet fanns här en marknadsplats. Marknaden i Lia var så viktig att den t.o.m. fanns med tryck inskriven i almanackan. Första gången den skrevs in var år 1857. Marknaden hölls omkring den 15 januari. Det var praktiskt att ha marknad på vintern. Vintervägarna var mycket bättre än sommarens smala och gropiga kärrvägar.
På marknaden sålde bjuråkersborna, kött från vilt och fågel samt linnevävnader m.m. Köpmännen kom från när och fjärran. På marknaden dracks det mycket brännvin, och det fanns marknadsstånd som sålde ”kaskar”, d.v.s. rent brännvin med kaffe serverat i glas. År 1862 blev en man nedslagen och dödad vid ett slagsmål. Han hittades i ett dike med ett vedträd bredvid sig. Efter den händelsen flyttades marknadsplatsen ner till Bjuråkers kyrkby.
Fortsätt vägen du åker på och snart kommer du till en skylt, Norrdala 2 kilometer, som visar till Naturcamping till höger. Gör gärna en avstickare på cirka en kilometer och upplev en fantastisk naturplats. Därefter återvänder du till vägen du kom från och tar till höger mot Holmberg.
Liten idyllisk och avskild naturcamping med natursköna Svågan rinnande runt hela campingen. Här kan ni bo i tält eller i husvagn/husbil med en skön natur i omgivningen. Serviceanläggning med enklare köksmöjligheter, toaletter, grillstuga, grillplatser under tak med långbord och bänkar, samt möjligheter att fiska. Öppet under maj – oktober.
Vänd nu tillbaka till vägen du kom från och sväng till höger mot Holmbergs skola. Skolan kommer du att se om cirka 2, 5 kilometer och du ser den på höger sida om vägen. Skolan är rödmålad och har många små vitmålade fönster.
En av Bjuråkers 27 skolor. Skolhuset du ser framför dej byggdes år 1911. Det ersatte då den gamla skolan byggd mellan åren 1880-1890. År 1952 började skolbespisningen och barnen fick sin lunch i skolan och slapp släpa på sin matsäck varje dag. Flera av barnen hade lång väg till skolan. Alla måste gå, cykla eller åka skidor till skolan alla veckans dagar utom söndag. När det var kallt på vintern var det lätt att förfrysa sig.
Idag finns här i Holmbergs skola verksamheter som går under namnet ”helande skolhuset, vederkvickelse för kropp och själ”. För mer information och kontakt se hemsidan, www.helandeskolhuset.se/
När folkskolan infördes 1842 var trädgårdsskötsel ett skolämne och det fanns kvar ända till 1962 då grundskolan infördes. Skolträdgården infördes inled-ningsvis främst som ett naturabidrag till lärarens pedagogiska ambitioner och undervisningsplaner och läroböcker utformades.
Trädgårdsämnet tillkom alltså först och främst av ekonomiska skäl medan idéer om läroinnehåll och metodik kom långt senare.
Holmbergs skola hade en stor trädgård som byborna anlade och läraren skötte Eleverna fick rensa ogräs och smaka på olika sorters rotfrukter och bär. Det som blev kvar fick läraren skörda.
Alla barn ska gå i folkskola. År 1842 infördes skollagen för alla barn mellan 7 och 12 år. I varje socken skulle det finnas minst ett skolhus och detta betalade staten. Behövdes det flera skolor ute i byarna, fick bönderna själva skaffa virke och arbetare som byggde dessa hus. I Bjuråkers socken behövdes 27 skolor. (Se karta vid Holmbergs skola). Folkskolan organiserades som A, och B –skolor. I en liten by hade alla barn samma skolsal och en lärare som undervisade alla från 7- 12 år. Det var en B3 – skola med intagning vartannat år. I en något större by byggdes en skola med två klassrum och klasserna 1-3 och 4- 6 fick var sin skolsal, med en lärare i varje.
I de största byarna blev det tre skolsalar med tre lärare för klasserna 1-2, 3-4, och 5-6. Det kallades en B-1 skola.
Hur många barn det fick vara i varje klass reglerades i skolstadgan, som skolrådet hade att rätta sig efter.
Område som samarbetade för skolans bästa. Byborna hade ansvaret för underhållet och driften av skolhuset. Ibland hade skolorna så få elever att läraren fick en tjänst som var uppdelad på två skolor, s.k. flyttskolor. Lia och Holmberg samarbetade under några år, Holmberg och Avholm likaså. Det innebar att läraren undervisade Holmberg halva höstterminen och flyttade sen till Lia halva terminen. Under tiden läraren var borta hade föräldrarna ansvaret för att barnen slutförde de arbetsuppgifter som läraren gett barnen före sin flyttning. Med andra ord innebar det att elev som varit inskriven i en s.k. flyttskola, endast haft lärarledd undervisning i tre år. Den övriga tiden hade föräldrarna ansvaret. Personer över 90 år i dag, har varit med om detta.
